Behandling av anställdas personuppgifter

Med ökande kundanpassning följer ett krav på ökad spårbarhet hos produkter och tjänster. Tillsammans med sökandet efter högre effektivitet inom arbetsmiljö- och personalhantering, kan detta leda till insamling och behandling av stora mängder data, inklusive data om enskilda arbetstagare (t.ex. närvaro och frånvaro, arbetstakt, fysisk information som puls och blodtryck osv.). Dessa data kan även användas för att automatisera och snabba upp beslutsfattande och till prestationsutvärderingar. Svåra frågeställningar uppstår inte bara beträffande individers integritet och skydd för personuppgifter, utan även beträffande jämlikhet, transparens och laglighet vad gäller databehandling, algoritmiskt beslutsfattande och utvärderingar som bygger på personuppgifter.

För att hantera den här utmaningen måste arbetstagarrepresentanter fördjupa sina kunskaper om regelverk för integritet och dataskydd, ibland med stöd av externa experter, och begära större deltagande i beslutsfattande gällande insamling och analys av data. Begreppet att ’förhandla med

algoritmen’ förekommer på internationell nivå för att uppmuntra arbetstagarrepresentanter att förhandla angående insamling av data, användningen av data och i vilka syften data används. Målet med kollektivavtal inom detta område bör inte bara vara att arbetstagarnas privatliv ska skyddas mot försök att övervaka arbetet, utan även att arbetstagarna i högre grad är delaktiga i beslutsfattande som i allt högre grad styrs av data och ofta med bristande transparens.

Nya rättigheter för arbetstagares representanter i Spanien att delta i beslutsprocesser gällande användningen och skyddet av arbetstagares data

År 2019 startade den spanska fackliga samorganisationen, UGT, en kampanj med syftet att öka medvetenheten bland arbetstagarnas representanter om problem vad gäller skyddet av arbetstagarnas data och skyddet av grundläggande rättigheter mot bakgrund av nya digitala tekniker på arbetsplatsen. I juli 2019 publicerade UGT en handbok om hur man genomför en kollektivförhandling om dessa punkter på regional nivå och på företagsnivå. Samma år införde förnyelsen av NCLA för tillverkning, teknik och tjänster inom metallindustrin några viktiga bestämmelser, däribland inrättandet av ett nationellt center för industrin, som har i uppgift att analysera processer inom teknisk omvandling för att göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att vara proaktiva och ligga i framkant när det gäller aktuella omvandlingar. Avtalet innefattade även ett avsnitt uttryckligen tillägnat skyddet av arbetstagarnas data och skyddet av digitala rättigheter. Enligt detta avsnitt är arbetsgivare skyldiga att informera arbetstagarnas representanter i god tid om beslut angående införandet av digitala innovationer som möjligen kan inverka på arbetsmiljön och arbetsförhållanden. Utöver de principer som anges i den europeiska lagstiftningen om databehandling (t.ex. proportionalitet, minimering, lagenlighet, transparens, integritet, sekretess) ålägger NCLA arbetsgivare att, tillsammans med arbetstagarnas representanter, ta fram kriterier för användningen av digitala enheter, genom att utarbeta riktlinjer med syftet att, bland annat, styra användningsvillkoren och tillgången till digitala system, installationen av program samt lagringen av data. Slutligen gav de nationella förhandlingsparterna den decentraliserade förhandlingen i uppgift att ta itu med frågor som rör tillgång till och rättelse av data samt begränsning eller avbrytande av databehandling.

Direkt delaktighet för italienska arbetstagare i urval och analys av data som de själva genererar

I Nuovo Pignone, ett italienskt företag i koncernen General Electric Oil & Gas är alla arbetsstationer utrustade med en panel där den enskilda arbetaren ska mata in information när ett fel uppstår. När detta inträffar genererar systemet en arbetsorder till den arbetsgrupp som ansvarar för att lösa problemet. Innan dessa paneler installerades fördes en dialog med ledningen där arbetarna och deras representanter kunde bidra till definitionen av den specifika information som skulle anges på panelen. Ett annat relevant fall inom detta område är det kollektivavtal som ingicks 2018 på Partesa (ett detaljhandelsföretag), som förutser installation av en app för säker körning på de smartphones som personalen tillhandahålls, i syfte att spåra och förbättra de anställdas uppträdande vid körning i tjänsten. Enligt avtalet, ges feedback på den enskildas förarbeteende till föraren via appen. Det samlade förarbeteendet sammanställs på en övergripande nivå om minst 10 personer. Dessa returneras sedan till förargrupperna och analyseras på avdelningsvisa säkerhetsmöten, i syfte att framhålla de risker som finns och att gå över till mer medvetna och mindre farliga körstilar.

Ett exempel från Tyskland på delaktighet i och gemensam design av digitala produktionsverktyg

IG Metall spelade en proaktiv (istället för bara beskyddande) roll inom digitalisering mellan 2014 och 2016 genom sitt bidrag till utformningen av ”APPsist”, ett smart assistanssystem som används i produktionen. ”APPsist” syftar till att ge stöd till arbetstagare på verkstadsgolvet i deras arbete samtidigt som chefer kan använda sin personal flexibelt för att utföra olika arbetsuppgifter med högre effektivitet och kvalitet. Programmet är ett situationsanpassat assistans- och kunskapssystem som kan expanderas med hjälp av AR- och VR-teknik. Utvecklingen av ”APPsist” möjliggjordes av ett partnerskap mellan flera intressenter, som inte bara involverade forskningscenter och universitet, utan även fackförbund och arbetsgivarorganisationer, och som finansierades av det federala Ekonomi- och energidepartementet. Att IG Metall var inblandade i projektet gjorde att fackförbunden redan innan de infördes på företagen visste hur systemet fungerar, vilka data som behövs och hur de behandlas.
Mer information finns på https://edtec.dfki.de/en/projekt/appsist/