Även om robotar förväntas ta över allt fler riskfyllda jobb som tidigare utförts av arbetstagare, och även om informationsteknik troligen kommer att upptäcka faror i arbetsmiljön på ett mer effektivt sätt, kan nya risker uppstå. Till exempel giftiga material som används vid 3D-utskrift eller digitalisering av arbete där man med hjälp av VR och AR har möjlighet att arbeta när som helst och var som helst. Syndrom som teknikstress (vilket är den stress som uppstår på grund av ändringar i arbetsrutiner och samarbetsformer vid introduktion av ny teknik), utbrändhet eller “fear of missing out” (FOMO) som är ’rädslan för att missa något’, som andra får uppleva, något som ofta förstärks genom deras inlägg i sociala medier). Nationella och europeiska institutioner har redan identifierat “nomofobi” (rädsla för att vara utan mobiltelefon) och “phubbing” (vanan att interagera via telefonen istället för mellan människor) som växande problem. Dessutom har utvecklingen av muskel- och skelettbesvär på arbetsplatsen identifierats som ett resultat av samspelet mellan både psykosociala och fysiska riskfaktorer.
För att hantera den här utmaningen måste arbetstagarrepresentanter verka för, med stöd från arbetsmiljöexperter (psykologer, ergonomer, företagsläkare etc.), så att smart utrustning och nya arbetsmiljöer utformas med fokus på människor och deras säkerhet och behov. För att identifiera risker och
finna lösningar krävs holistiska och heltäckande strategier, som återspeglar flerfaktorskausaliteten (som härrör från både individen och arbetsplatsen) hos både arbetssjukdomar och arbetsolyckor, och samtidigt utgår från ett deltagande förhållningssätt som inkluderar alla nivåer i företaget. Genom att höja arbetstagarnas medvetenhet om effekter av ny teknik, kan arbetstagarrepresentanter bidra till att utveckla nya sätt att förhindra negativa effekter av digitalisering av arbete, samtidigt som man bevakar balansen mellan arbetet och det privata livet.