Anställningstrygghet

Även om digital teknik förväntas få positiva effekter på den totala sysselsättningen på lång sikt, kan ingen ifrågasätta sannolikheten för fortsatt minskad sysselsättning inom traditionella tillverkningsbranscher. Den minskningen inleddes redan under 1970-talet då efterfrågan på tillverkade varor började sjunka, priset på energi ökade och de huvudsakliga reaktionerna bland företag i västvärlden var automatisering och outsourcing. COVID-pandemin har ytterligare förstärkt denna utveckling med negativa konsekvenser särskilt för de lågutbildade. För att motverka denna negativa trend, även om det är osannolikt att den går att vända, har man framhållit att europeisk tillverkningsindustri måste sikta på värdeökande aktiviteter och tjänster som är teknikintensiva och kräver att arbetarna får nya och högre kompetenser och färdigheter. Dessa förväntas stimulera arbetsproduktiviteten och därmed sysselsättningstillväxten.

För att hantera denna utmaning måste arbetstagarrepresentanter efterfråga större transparens i företagens planerings- och beslutsprocesser. Det är viktigt att, i rätt tid inför beslutsfattande om större förändringar, starta en dialog med   företagsledningarna    och analysera den 

nya teknikens påverkan på arbetet utformning och organisering. På lokal och nationell branschöverskridande nivå, efterfrågas samtidigt bättre och gemensamma lösningar, som involverar både arbetsmarknadens parter och myndigheter, för att säkerställa att arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar kan få en smidig övergång till nya yrken, exempelvis via utbildning, coachning och jobbmatchning. 

2004 ingick LO och Svenskt Näringsliv ett avtal om att införa omställningshjälp vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Trygghetsfonden (TSL) upprättades som en gemensam institution för att genomföra avtalet. TSL är en av tio omställningsfonder i Sverige, som upprättats av partnerna på arbetsmarknaden och finansieras av arbetsgivare, med syftet att förutsäga och hantera strukturella förändringar på arbetsmarknaden. TSL:s lösningar omfattar hjälp och stöd till arbetstagare som letar efter nytt jobb, hjälp att starta eget företag eller stöd för fortbildning. Vid behov kan TSL även anordna kortare yrkesutbildningar och valideringar av yrkeskunnande och yrkesfärdigheter för att hålla folk fortsatt anställningsbara. TSL:s lösningar gäller för alla arbetsplatser som står inför en omstrukturering, och täcks av ett kollektivavtal med LO-medlemsförbund. TSL:s nuvarande ordförande har hämtats från IF Metall.

Mer information finns på https://www.tsl.se

I maj 2021, i ljuset av digitalisering och tekniska framsteg som ökar efterfrågan på tekniska och sociala färdigheter (t.ex. kreativitet, flexibilitet, kritiskt tänkande, etc.), har de belgiska fackföreningarna och arbetsgivarföreningen inom metallindustrin helt omarbetat och gjort om den interprofessionella “Mtech+”- fonden, som ursprungligen bildades på åttiotalet. Den nya “Mtech+”-fonden inrättades därför för att stödja arbetare i bedömningen av sina egna karriärvägar och utveckla professionella utvecklingsplaner, som potentiellt sträcker sig bortom deras nuvarande jobb och utvecklas i enlighet med deras talanger och intressen. Dessutom är fonden tänkt att uppmuntra företag att anta en långsiktig policy för sina anställda med fokus på hållbar anställningsbarhet (både inom och utanför företaget) samt ett engagerat ledarskap och attraktiva arbeten. Finansieringen av “Mtech+” förhandlas vartannat år av sektorns arbetsmarknadsparter. Den uppgår för närvarande till 0,32 % av bruttolönen för varje anställd, vartill kommer ytterligare avgifter som vanligtvis avtalas på lokal nivå. ”Mtech+”-resurser är inriktade på att finansiera utbildnings- och coachningsinitiativ gentemot enskilda arbetare eller grupper (både arbetare och tjänstemän) samt arbetssökande och studenter, för att underlätta hållbara och kvalitativa yrkesövergångar och karriärvägar. För detta ändamål, förutom att finansiera specifika projekt på företagsnivå, har ”Mtech+” byggt några övergripande verktyg, inklusive det så kallade ‘karriärkontot’ på 1 000 EUR per arbetare i sektorn, som ska användas för att betala kurser eller andra utbildnings- och coachningsinitiativ, som kan väljas fritt av arbetarna själva att delta i utanför arbetstid. ”Mtech+” har även byggt en fond som helt och hållet ägnas åt omskolning av arbetare för att förbereda dem för framtidens arbetsutmaningar.
Mer information finns på https://mtechplus.be/.
Den 8 juli 2021 undertecknades ett avtal mellan läkemedelsföretaget Bayer och arbetstagarrepresentanter om sysselsättningskonsekvenserna av nedläggningen av produktionsanläggningen i Filago, i området Bergamo. Parterna enades särskilt om en formulerad strategi för att säkerställa yrkes- och lönekontinuitet för de 46 anställda. Enligt avtalet på företagsnivå skulle vissa anställda flyttas över till andra produktionsenheter eller företag inom Bayer Group, medan andra skulle få stöd vid övergång till andra lokala företag alternativt förtidspensionering. För att underlätta både intern mobilitet och förflyttning till andra företag kom parterna överens om en kompetensutvecklingsplan anpassad efter mottagande enheters och företagets behov. Utbildningen skulle finansieras av Bayer själv och om den överstiger 40 timmar skulle kostnaderna för utbildningstiden bäras lika av både företaget och arbetstagarna. Dessutom skulle Bayers tjänstemän ha i uppdrag att stödja arbetarnas sökande efter nya yrken (t.ex. genom att hjälpa dem att utarbeta sina meritförteckningar) och utföra arbetsförmedlingstjänster, genom att nätverka med lokala företag och välja ut relevanta lediga platser med hjälp av de lokala arbetsgivarföreningarna. På liknande sätt undertecknades ett annat avtal i december 2020 av metallbearbetningsföretaget Laika Caravans och arbetstagarrepresentanter, där ett företag åtar sig att anställa 60 arbetare från ett annat lokalt företag i ett tillfälligt permitteringsprogram. Detta avtal stöttades av Toscanaregionen med incitament för att anställa och anslag för kompetensutveckling.